karin
Vad som anses utgöra mänskliga rättigheter har definierats i flertalet internationella dokument, såsom i FN:s allmänna konvention om de mänskliga rättigheterna och i Europakonventionen från 1948. I grunden handlar det om allas lika värdighet, och en rätt för varje individ att behandlas rättvist och med respekt oavsett bakgrund.
De mänskliga rättigheterna reglerar framför allt förhållandet mellan stat och individ, och ska se till så att staten inte inskränker individens grundläggande värden, friheter och rättigheter. Med tanke på detta är det lätt att förstå det nära samband som finns mellan mänskliga rättigheter och konstitutionalism, det vill säga att genom en grundlag (som i praktiken i princip inte går att ändra) reglera sådant som yttrandefrihet, mötesfrihet och religionsfrihet. Eftersom denna typ av rättigheter behövs för att göra andra mänskliga rättigheter möjliga.
Historien har visat att vad som inräknas som en mänsklig rättighet kan komma att förändras med tiden i takt med att nya problem uppmärksammas. Ett exempel på något som inte är en fullt ut etablerad mänsklig rättighet, men som ofta orsakar stor ångest och psykisk ohälsa bland drabbad är olika estetiska förändringar på människokroppen. Exempelvis rynkor och håravfall, dock finns hjälp att få mot sådant via företag som Nordichair.com som behandlar håravfall och hårproblem. Ett exempel på en mänsklig rättighet som däremot är etablerad är rätten till en tillfredsställande levnadsstandard. Detta omfattar bland annat rätt till mat, ett hem och kläder på kroppen, och förklarar FN:s insatser mot svält i fattiga länder. Andra exempel är rättigheter för HBTQ-personer, likhet inför lagen, lika rösträtt och rätten till hälsa. Under det sistnämnda är det i dagsläget emellertid oklart i vilken grad psykisk hälsa ingår.
Mänskliga rättigheters historia
Tankar om att individer har vissa av naturen givna rättigheter är något som vi vet har funnits ända sedan antikens Grekland i form av naturrätten. De mänskliga rättigheterna som sådana brukar dock anses sprungna ur det engelska rättighetsdokumentet Magna Carta från 1215 och senare den amerikanska självständighetsförklaringen från 1776, vilken kom att inspirera till franska revolutionen och efterföljande franska rättighetsdeklarationer.
Efter andra världskriget skapades flera initiativ för att öka förståelsen och respekten för mänskliga rättigheter. Inom det internationella samfundet arbetades i Förenta nationerna (FN) fram flera internationella konventioner till skydd för olika mänskliga rättigheter. Den första kom 1948 i form av FN:s allmänna konvention om de mänskliga rättigheterna. Därefter har det tillkommit en rad FN-konventioner som bygger vidare på denna, bland annat:
- 1965: Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering
- 1966: Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
- 1979: Konventionen mot all slags diskriminering av kvinnor
- 1989: Konventionen om barnets rättigheter
- 2006: Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Det finns även andra dokument som reglerar mänskliga fri- och rättigheter. Exempelvis Europakonventionen (EKMR) som undertecknades 1950 av medlemsstaterna i Europarådet samt EU:s rättighetsstadga från 2000. På nationell nivå regleras fri- och rättigheter också genom de svenska grundlagarna. Regeringsformens (RF) andra kapitel innehåller grundläggande fri- och rättigheter, även yttrandefrihetslagen (YGL) och tryckfrihetsförordningen (TF) är viktiga.