adminTillgång till rent vatten är en förutsättning för liv, hälsa och värdighet. Trots detta är det en bristvara för miljarder människor. Denna artikel belyser den globala vattenkrisen, dess konsekvenser och de insatser som görs – och kan göras – för att säkerställa denna grundläggande rättighet för alla.
Vattenkrisens globala omfattning
Vattenkrisen är en akut global realitet. Över 780 miljoner människor saknar grundläggande tillgång till dricksvatten, och 2,3 miljarder saknar tillgång till grundläggande sanitet, enligt World Vision. Varje dag dör över 800 barn under fem år av diarré, ofta orsakat av förorenat vatten och bristande hygien. Denna humanitära katastrof hindrar utveckling och skapar konflikter. Redan 2009 rapporterade Aftonbladet att omkring 3 900 barn dagligen dog av sjukdomar orsakade av smutsigt vatten.
Vattenkrisens konsekvenser och exempel
Ojämlik tillgång och kommersialisering
Klimatförändringarna och en växande befolkning förvärrar situationen. Redan 2025 riskerar två tredjedelar av världens befolkning att lida av vattenbrist, vilket Aftonbladet rapporterade om redan 2009. Vattenbristen drabbar de fattigaste hårdast. I områden som Nouakchott i Mauretanien ser vi hur de med ekonomiska resurser utnyttjar situationen genom att sälja vatten vidare till höga priser. Storföretags agerande, som Coca-Colas vattenuttag i Kerala, Indien, hotar också lokalbefolkningens tillgång till vatten.
Gaza – en akut vattenkris
Ett alarmerande exempel är Gaza, där över 90% av vattnet var otjänligt redan 2009, enligt Världsbanken. FN-rapporten ”Gaza in 2020 – A Livable Place” från 2012, varnade för att grundvattenreserverna riskerade att bli permanent förstörda. Situationen beror på en ohållbar överuttagning av grundvatten, vilket leder till att havsvatten tränger in och förorenar dricksvattnet. För att lösa den akuta krisen planeras byggandet av en avsaltningsanläggning, ett projekt som fått stöd från bland annat EU och USA.
Internationella åtaganden
FN:s generalförsamling erkände 2010, genom resolution A/RES/64/292, rätten till vatten och sanitet som en mänsklig rättighet. Detta var en viktig milstolpe, men utmaningen att förverkliga denna rättighet kvarstår. Årligen dör 3,5 miljoner människor till följd av vattenburna sjukdomar, enligt siffror från 2015 (The European Files). Även inom EU finns problem; en miljon människor saknar rent dricksvatten och diskriminering förekommer.
Sveriges roll och ansvar
Sverige har en relativt god tillgång till rent vatten. Krisinformation.se beskriver ansvarsfördelningen för vattentjänster i landet, där kommunerna har det primära ansvaret. Trots detta lade Sverige, tillsammans med Danmark och 39 andra länder, ned sin röst i FN:s omröstning om vatten som en mänsklig rättighet, vilket Svenska Dagbladet rapporterade om. Sveriges officiella förklaring var att man ansåg att frågan redan var tillräckligt reglerad i andra konventioner, och att alla människor självklart ska ha tillgång till rent vatten.
Lösningar och initiativ – från globalt till lokalt
Globalt samarbete och FN:s roll
På global nivå spelar FN en central roll. Genom bland annat specialrapportören för mänskliga rättigheter och miljö, arbetar FN med att definiera staters och företags skyldigheter för att skydda rätten till vatten (OHCHR).
WASH-program och Frälsningsarméns arbete
World Vision framhåller vikten av WASH-program (Water, Sanitation and Hygiene), som kombinerar tillgång till rent vatten med sanitetslösningar och hygienutbildning. Dessa har visat sig vara mycket effektiva för att minska sjukdomar och fattigdom. Frälsningsarmén driver liknande vattenprojekt i Kenya och Malawi, med fokus på utbildning och hållbara lösningar. I Kenya har vattenburna sjukdomar minskat med hela 82 procent i de områden där Mseto WASH-projektet verkar.
Lokala initiativ
Ett inspirerande exempel är Mount Airy-distriktet på Jamaica. Där har lokala jordbrukare, hårt drabbade av torka, utvecklat system för regnvatteninsamling. Genom vattentankar och droppbevattningssystem kan de effektivt använda regnvatten, vilket ger en stabilare skörd och ökad trygghet (UNEP).
Insatser i Sverige och Kalifornien
I Sverige bidrar organisationer som Swedac till att skydda våra vattentäkter genom ackreditering av företag som kontrollerar oljeavskiljare. Hallstahammars kommun arbetar aktivt med vattenfrågor och planerar för en långsiktig och hållbar vattenförsörjning, med särskilt fokus på att möta framtida utmaningar orsakade av klimatförändringar (Hallstahammars kommun). I USA har Kalifornien tagit ett viktigt steg genom att, som första delstat, erkänna rätten till vatten och anta en policy för att integrera mänskliga rättigheter i vattenförvaltningen (Kaliforniens vattenresursdepartement).
Så kan du bidra
Även som individer kan vi bidra till en bättre vattenanvändning. I Sverige kan det handla om enkla saker som att välja vattensnåla hushållsapparater, installera snålspolande toaletter och vara uppmärksam på vattenläckor. Att samla regnvatten för trädgårdsbevattning är ett annat effektivt sätt att spara vatten. Undvik också att slänga skräp, kemikalier och läkemedel i avloppet, eftersom det kan förorena våra vattendrag. Du kan också stödja organisationer som arbetar med vattenfrågan, både i Sverige och internationellt.
En framtid med vatten för alla
Att säkerställa rätten till rent vatten är en moralisk skyldighet och en nödvändighet för en hållbar och rättvis framtid. Det kräver politisk vilja, ekonomiska investeringar, teknisk innovation och samarbete – från globala initiativ till lokala lösningar. Genom att arbeta med WASH-initiativ, regnvatteninsamling, skydd av vattenresurser och genom att var och en av oss tar ansvar för vår vattenförbrukning, kan vi skapa en värld där alla har tillgång till denna livsviktiga resurs. För, som WHO uttrycker det, är tillgång till rent vatten en förutsättning för att uppnå andra mänskliga rättigheter, som rätten till mat, bostad och utbildning.