Psykisk ohälsa

Att definiera psykisk ohälsa kan vara svårt. Att vara sjuk psykiskt är ingenting som syns på utsidan på samma sätt som ett brutet ben. Det är ibland svårt att veta om någon i din närhet mår dåligt. Det är med andra ord ett oerhört brett begrepp.

Allt fler barn och unga visar någon form av psykisk ohälsa. Det kan röra sig om sömnsvårigheter, oro, ångest och mani. Förståelsen för psykisk ohälsa har växt och med förståelsen har även kunskapen växt. Allt fler utbildas till att förstå och kunna hjälpa de som behöver det.

Idag är psykisk ohälsa lika vanligt som stroke om inte ännu vanligare. Alla lider någon gång i livet av psykisk ohälsa. Fler och fler väljer att försöka avsluta sina liv på något sätt, främst unga personer men även äldre. Ofta självmedicinerar den som är deprimerad med bland annat alkohol och olika typer av droger. Detta får följden att personen mår ännu sämre och gör ännu sämre val som kan leda till att man avslutar sitt liv.

Socialstyrelsen har sammanställt vad psykiskt ohälsa kan vara psykisk ohälsa och finns att läsa här.

Som anhörig kan det vara svårt att veta vad man ska göra, när man ska ingripa och vem man ska vända sig till. Misstänker du att någon i din omgivning mår dåligt kan du alltid kontakta en läkare och misstänker du att personen är en fara för sitt eget liv eller för andras ska du kontakta polisen.

Som anhörig kan du själv också behöva stöd och råd då det är väldigt krävande att alltid stötta. Till slut blir man dränerad på energi. Man kan känna sig ensam och frustrerad över situationen. Men det finns hjälp att få. Det är bra att ta hjälp av en neutral person. Någon som inte ingår i vardagslivet helt enkelt. Det kan vara en kurator, en läkare eller en psykolog.