Diskriminering mot funktionsnedsatta

Att lida av en funktionsnedsättning betyder många olika saker. Du kan ha skadats i en olycka, ha fötts med en sjukdom eller ha en psykisk funktionsnedsättning så som depressioner av olika slag eller till exempelvis borderline eller adhd. Det kan många gånger kännas begränsande både socialt, i skolan och på arbetsmarknaden.

Vad är det som säger att en person som sitter i rullstol inte kan arbeta som snickare eller en person med downs syndrom inte kan arbeta i en klädbutik? Ingenting tycker jag. Det är tyvärr inte ofta jag ser någon med en synlig funktionsnedsättning arbeta socialt. Jag vet inte om det beror på att arbetsgivaren inte anställer de med tydliga funktionsnedsättningar för att det är svårare enligt dem eller att det helt enkelt inte går i praktiken. Finns det ingen hiss kan man ordna en ramp.

Att inte se, höra, vara allergisk eller vara småväxt kan också räknas till en typ av funktionsnedsättning vilket kan bidra till att det blir svårare i arbetslivet. På många arbetsplatser får man inte lov att ha pälsdjur vilket kan vara nödvändigt för en person med synnedsättning i form av en ledarhund. Många tänker kanske inte på att det finns personer som är allergiska mot starka dofter eller att personer som är småväxta inte når upp till handfatet på toaletten. Även att installera en hörselslinga om det finns personer med hörselnedsättning är viktigt.

Istället för att se problem borde en arbetsgivare se lösningar och möjligheter. Att veta att man har hjälpt någon att komma in i samhället genom att ordna ett jobb är guld värt för båda parter. Här diskriminering mot funktionshindrade på wikipedia kan du läsa mer om olika funktionsnedsättningar.

Många gånger kan diskrimineringen i arbetslivet bero på okunskap och ovilja att lära sig. Det är lättare att bara göra som man alltid har gjort. Inte sätta in en ramp. Inte ta fram en ny anpassad arbetsmodell. En stor del av dem som utsätts för diskriminering väljer att inte säga någonting vilket gör att mörkertalet för diskriminering på arbetsplatser är stor.

Diskrimineringen kan visa sig på olika sätt. Det finns kanske inte någon handikappanpassad toalett, ingen hiss eller så viskas det bakom ryggen på den som är utsatt. Till slut kan det komma att röra sig om en typ av mobbing om det inte åtgärdas i tid.

Självklart har arbetsgivaren ett stort ansvar när det kommer till diskriminering på arbetsplatsen. Men det är inte alltid så enkelt och självklart att se och upptäcka vad som sker. Det viktigaste är att den som är utsatt känner sig trygg nog att prata med sin chef om problemet. Om nu chefen skulle vara den som diskriminerar kan den utsatte alltid vända sig till diskrimineringsombudsmannen.